Att komma ur sin k-popsvacka

Jag har varit väldigt osynlig på den här bloggen länge nu, bara synts i gemensamma inlägg som handlar om boken, jag är medveten om det. Det har en ganska naturlig men aningen sorglig förklaring: efter att det intensivaste arbete med boken var klart, i ungefär mitten av augusti, gick jag in i en total k-popsvacka. Helt plötsligt förstod jag inte varför jag valt att hänge mig åt just koreansk popkultur. Det var nästan som om det koreanska språket stod mig upp i halsen. Så får man kanske inte säga men så var det. Så otroligt trött på det.

Jag tyckte att allt som släpptes lät likadant och började undra vad som hänt med allt det här experimentella och vågade som vi alltid pratar om när någon frågar. Genren som vågar dra saker till sin spets kändes långt borta. Började snöa in på Miley Cyrus och One Direction istället. Kände att jag missat en sjuk mängd artister och låtar eftersom jag ägnat mig åt uteslutande en enda genre för länge. Grävde upp mina gamla skivor ur källaren. Det gick så långt att jag började jogga med mina flera år gamla Arctic Monkeys-skivor i hörlurarna. Koreanska variety-, reality- och dramaserier gjorde mig uttråkad och rastlös. Jag stängde av efter en kvart. Fick jag tid över kollade jag istället på gamla auditions till The Voice och avsnitt av The Amazing Race (antagligen den sjukaste reality- eller tävlingsprogrammet någonsin. HUR har man kunnat tillåta 23 säsonger av detta sanslösa orientaliserande och exotiserande? HUR?)

Jag började undra hur jag över huvud taget skulle hitta tillbaka till k-pop igen. Det var en tråkig tanke. Så himla mycket av mitt liv har kretsat runt genren att jag lite undrade var jag i så fall skulle ta vägen. Någonstans visste jag att det inte handlade om k-pop, visste jag att det handlade om utmattning. Om att ha ägnat så fruktansvärt mycket tid åt något, stundtals på ett sätt som bara var ett måste och inte roligt alls. Det blev för mycket. Någonstans visste jag att det skulle vända. Och det gjorde det. Eller gör. Jag är inte helt tillbaka än. Dramaserier känns i ärlighetens namn ganska långt bort fortfarande. Men annars. Det är av tre olika anledningar som jag, steg för steg, fått upp intresset igen.

1) Everybody.

 

Obvious. Jag vet. Men det struntar jag också i. Folk får säga vad de vill men det här är en av de snyggaste pojkbandskoreografierna någonsin. Den är helt sjuk. Så otroligt konstig, självklar, fulsnygg, coollöjlig och bokstavlig. Jag vet att många varit tveksamma till låten. Jag med, till en början. Därefter vet jag inte om det handlar om min osannolika bias-het som uppenbarligen alltid kommer övervinna alla hinder (eller nej, alltså Why so serious? är verkligen katastrofdåligt på de flesta sätt. Inte ens Onew med nagellack kunde rädda den) eller det fantastiskt roliga i att de själva fnissigt beskriver genren som complextro men det spelar heller ingen större roll. Plus denna grupps totala överlägsenhet och starquality live. (Nästan) allt annat framstår amatörmässigt i kontrast.

2) VIXX-konsert.

Johanna beskrev i sitt senaste inlägg det mesta som behövs. Har inte så mycket mer att tillägga faktiskt (eller kanske några tankar som väcktes och som kommer diskuteras vid tillfälle). Eller, värt att notera: det var så här jag hittade tillbaka till koreanska reality/variety-träsket. Mvh redan på avsnitt 25 av detta trams. (Men de är ju också bara 10 minuter långa 😦 ) Eller 2, även detta är värt att notera så klart. Stockholm, Kpop Nonstop, alla andra inblandade, omg:

 

3) Ringa linga.

 

Störst effekt hade dock denna. Eller detta, denna exakta video. Det är inte ens den officiella videon. Men. Det är sådant här som får mig att känna mig lite bättre än andra. Sådant som får mig att gå runt på stan, titta på människor som hastar förbi och liksom tänka: HAH, jag har upptäckt något som är så otroligt mycket bättre än allt annat och de flesta av er har inte ens en aning om att det existerar. OM NI BARA VISSTE vad ni går miste om.

Jag trodde faktiskt inte att något utöver Everybody skulle få mig till det här tillståndet i år. Det jag är i nu. Jag sitter här mållös framför datorn, oförmögen att sluta titta, sluta lyssna. Taeyang, koreograf plus dansare motbevisade mig. Plus: It’s our party we can do what we want to. 

/Elin

Advertisements
Det här inlägget postades i Allmänt, Oro, Spazz och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Att komma ur sin k-popsvacka

  1. Patrik_k skriver:

    Ja det är nog aldrig bra om det blir för mycket av något, krävs lite variation, även om den är liten. Därför jag t.ex. varierar mellan korenska och japanska dramer, och även ibland taiwanesiska. De påminner mycket om varandra, men ändå inte helt lika och erbjuder lite variation både i innehåll och språk. Samma sak med Fantasy och SF böcker som jag läser, påminner om varandra men ändå inte helt lika.

    • dancingonourown skriver:

      Har du tips på bra japanska serier tar jag dem gärna! (Har sett ganska många taiwanesiska faktiskt. Favoriten är ToGetHer.) /Elin

      • Patrik_k skriver:

        Okej 🙂 Känner igen den serien i samband med att jag sökte serier där Raine Yang har en roll. Min favorit bland de Taiwanesiska serierna är ”In time with you”. Har just börjat se polisserien ”Black and White”, som jag läst fått bra betyg, och efter två avsnitt verkar den lovande . Annars tycker jag de har en tendens att förstöra de taiwanesiska serierna med en lite väl töntig och överdriven humor i vissa serier.

        Är man inte rädd för att se några äldre serier, före widescreen och HD, kan jag tipsa om följande tre japanska serier från början av 2000-talet: White Christmas, Orange Days och Summer Snow. (romantik/vänskap)

        Lite nyare japanska serier, Love Shuffle (romantik/vänskap).
        Och tre med lite mer knassigare handling som kanske inte passar alla, men ändå är ganska underhållande: Liars Game, Mop Girl och Akumu-chan.

  2. dancingonourown skriver:

    Åh, tack för detta otroligt maffiga svar :D! /Elin

  3. Ping: G.R.8 nr 1 | Dancing On Our Own

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s