Elin:

Vad är egentligen gulligt och vad är sexigt? Desto mer det pratats om k-pop i Sverige desto mer har jag funderat runt om frågorna om olika beteenden, begrepp och fenomen verkligen är universella, globala. Jag tror inte det. Jag tror inte att det är så enkelt som att bara för att vi i Sverige anser något vara mer gulligt än sexigt betyder det så överallt. Vad är det egentligen som säger att rosa klänningar är gulligare och än läder och latex? Vissa rörelsemönster och röstlägen? Vissa personers sätt att röra sig? Vad är det som gör att det är mer okej att tända på en del saker över andra? Att vissa personer räknas som tuffare än andra på grund av orsaker som jag precis räknat upp? Sådant har jag funderat på medan jag lyssnat och lyssnat utan att tröttna på den här fantastiskt catchiga låten.

Johanna:

Sedan debuten som soloartist har han musikaliskt aldrig gjort mig besviken. Den här låten är så typiskt mig att gilla, liksom så där förförisk, krämig och romantisk rnb-ig att det nästan är löjligt. Men bara nästan. Naturligtvis identifierar jag mig inte med tjejen som han sjunger till utan när jag peppar till låten är det jag som får syn på en snygg tjej och vill veta hennes namn. Och lyssnat på den har jag gjort många gånger. Det är tur att det finns tre versioner: en akustisk, en rnb och så den bästa. Den här: