Gå på Music Shows i Sydkorea

VARNING VARNING VARNING VARNING:

EXTREMT LÅNGT OCH DETALJERAT INLÄGG. LÄS ENDAST OM DU ÄR INTRESSERAD AV EXEMPEL PÅ HUR MAN GÖR FÖR ATT BESÖKA SYD-KOREANSKA MUSIKPROGRAM.

Vi har fått en del frågor om hur det fungerar att komma in på musikprogram i Seoul. Att gå på program är verkligen ett fantastiskt praktiskt, billigt och bra sätt att se idoler och det är relativt lätt att komma in om man är beredd att lägga ner lite tid och kraft på det. Programmen är i princip alltid gratis men ibland (läs: i princip jämt) behöver man ha med sig en skiva med artisten man vill se. Man måste vara beredd på att gå upp väldigt tidigt (oftast är det första tunnelbanan vid halv 6 eller ännu tidigare med taxi som gäller) och köa i flera timmar.

1) För det första: de första instruktionerna till musikprogram vi hittade var Mias. Vi hittade hennes blogg genom att just googla ”Music Shows Korea”, hehe. Hon har en jättebra guide här. Vi tittade även på den här steg-för-steg-guiden, mejlade med Julyssa och fick också hjälp på plats av A Blog Abroad (som också har guider för några program på sin blogg.) Dvs: cred till dem. Alla bloggar som vi har länkat till här är på engelska.

2) Vi har under vår tid i Seoul varit på de fyra största musikprogrammen som sänds en gång i veckan på olika tv-kanaler: M!Countdown, Music Bank, Music Core och Inkigayo, många av dem flera gånger. Vi har varit på alla programs pre-record och livesändning med undantag för Music Bank där vi bara har varit på pre-record.

Pre-record, eller förinspelning på svenska, är något som sker vid i princip varenda program och innebär helt enkelt att artisten/gruppen den dagen inte uppträder live under själva programmet (samtliga program sänds live) utan istället spelar in i förväg tidigare under dagen (men sjunger så klart live då). Om man mest är ute efter en favoritgrupp/artist är förinspelning ett utmärkt sätt att se dem. Under en pre-record-session spelas numret in så många gånger som produktionen (och ev gruppen/artisten plus bolaget) tycker krävs för få ett så bra och proffsigt program som möjligt. Man får därför se hur artisterna jobbar och tar om och försöker prestera sitt bästa två-fem gånger men man får som sagt inte se de övriga artisterna som är med på programmet den dagen (om de inte spelas in i block, då kan man ha turen eller oturen att se några för en själv slumpvis utvalda artisters förinspelningar samtidigt).

Om olika artister/grupper har förinspelning och vilken tid under dagen det i så fall sker kan vara meckigt att få reda på om man inte, som vi, har en förkärlek för SM Entertainments artister. SM lägger alltid upp på sin hemsida när pre-record är, kolla under fliken News&Notice/Board. Ofta kommer det upp ganska sent, typ dagen innan. Klicka dig in och googletranslatea aktuell info om du inte läser hangul, ofta står musikprogrammets bolag med latinska bokstäver (SBS, KBS, Mnet och MBC) vilket gör dem lätta att hitta bland olika meddelanden. Notera: även om det står en mötestid är det ofta så tidigt som möjligt som gäller.

Det första man gör när man kommer till ett musikprogram är att leta reda på personen som har den lista man vill skriva upp sig på. Desto tidigare man är där desto högre upp på listan hamnar man. För en del band gäller ibland övernattningar med mötestider, även kallade check-ins, under nätterna (exempelvis hörde vi ryktesvägen att Elf ofta har det systemet). Andra fanklubbar som exempelvis Inspirit (vilket Mia berättat för oss) har dock regler på att listor inte får göras innan vissa tider. För mer detaljerad info om mötestider är fankaféer (Daum) att föredra. Ibland kan man komma in om man är där strax innan den officiella mötestiden, ibland krävas det att man är där natten innan allt beror på uppslutning. Sista alternativet är att åka till musikprogrammet så tidigt som möjligt och leta reda på fanklubben.

Notera dock att även om idolerna förinspelar närvarar de oftast under programmens direktsändning också. Ibland kommer de ut och mimar/dansar till låten som spelas i bakgrunden, andra gånger tramsar de bara runt på scenen. Är du ute efter att se så många idoler som möjligt och inte bryr dig om du får se dem uppträda live eller bara se dem tramsa runt är alltså livesändningen att föredra MEN det är också svårare att komma in på. Det är enklare att komma in på pre-reord eftersom hela studiorna då tillägnas artisten som förinspelas fanklubb (eller i visa fall två-tre fanklubbar om artisterna spelas in i block) och det inte är lika många som konkurrerar om platserna. Det finns dock ingen garanti för att komma in på pre-record heller, vid comebacks kan väldigt många fans dyka upp för att se sin idol och då är det extra svårt för oss utlänningar att komma in.

Anledningen till att det är rätt svårt att komma in med fanklubben som utländskt fan eller som icke-officiell medlem är att det finns rankingssystem. När det gäller SMs artister hamnar de fans som är officiella medlemmar i gruppen/artistens fanklubb längst fram i kön. Tvåa hamnar de som både har med sig en skiva med gruppen (den allra senaste) och kvitton på att de även laddat ner senaste singeln från någon (helst alla) av de koreanska lagliga nedladdningssidorna, typ Melon, eller kan spela upp låten som köpt mobilssignal. För att kunna ladda ner krävs ett koreanskt personnummer eller mer avancerad utrustning än vad vi har (vi kan exempelvis inte ladda ner trots att vi har koreanska mobiltelefoner). Trea i kön hamnar de som bara har skiva. Är det väldigt få fans som dykt upp kan även sektion fyra bildas, de utan något alls, men det är ovanligt. En del andra fanklubbar vill att du har med fler saker som fanchants eller att du köper lightsticks, fan-paket, handdukar eller liknande på plats. Ta med dig lite kontanter för säkerhets skull och igen: kolla fankaféer. 

Uppdelningen sker sedan genom att nummer ges på handlederna. Numret är din plats i kön och tilldelas ofta inte direkt utan efter en första eller andra mötestid. För oss, som gått med bara skiva, innebär det ofta att vi får ett litet minus framför vår siffra vilket betyder en lägre prioritet i kön. Vid mötestiden ropar någon upp antingen namnen som står på listan för att bilda kö alternativt nummer (på koreanska). Är man inte där vid mötestiden kan man bli struken från listan eller förlora sitt könummer. 

3) Programmen:

Torsdag: Mnet M! Countdown  Kanske kan man säga att M! Countdown är det program som är enklast för oss utländska fans att ta oss in på om man vill se hela programmet. Du behöver inte ha med dig någonting alls och programmet är helt gratis men det gäller att vara där tidigt. Studion ligger relativt centralt, man tar tunnelbana till Digital Media City, linje 6, och går därefter en cirka fem minuters promenad för att komma dit. Karta finns på deras hemsida (för er som inte läser hangul: den bruna byggnaden är tunnelbanestationen, man går ut genom exit 2 och går därefter mot CJ E&M center). Alternativt: eftersom taxi är billigt i Korea, skriv ner följande adress och ge till taxichauffören: 마포구 상암동 1606번지 CJ E&M센터. Ibland kan man få försöka flera gånger innan en taxichaufför vill köra men har man den exakta adressen brukar det till sist gå och det har aldrig hänt att någon kört oss till fel ställe. Studion är ganska liten med endast ståplatser och allt köande sker utanför byggnaden, även om det regnar. 


Väl där letar man reda på personen med listan. 
Varenda gång vi har kommit dit har någon suttit på en bänk utanför byggnaden med ett litet block. Du får skriva upp ditt namn efter ett nummer, företrädesvis på hangul men latinska bokstäver fungerar också. Är du en av de första sjuttio (ibland åttio) på listan kommer du garanterat in om du följer övriga regler. Efter att du skrivit upp dig på listan frågar du efter nästa samlingstid, varje gång vi varit där har det varit tre stycken: en gång vid 6 på morgonen, nästa kl 8 och sista kl 17. Vid samlingstiderna ropas allas namn som står på listan upp i tur och ordning och en kö bildas. Missar du en samlingstid tappar du din plats i kön. Klockan 6 görs en koll där du får ett nummer på handleden, vid kl 8 kommer personalen från Mnet med den officiella listan (och du får skriva upp dig på nytt) och vid 17 börjar kön för att gå in i studion (programmet börjar strax efter kl 18). Dubbelkolla alltid tider, det kan variera beroende på vecka. M!Countdown är det enda programmet som har en lista för själva showen och det är också därför vi säger att det här är det enklaste programmet för utländska fans. Vid andra program finns andra något mer komplicerade regler och tillvägagångssätt.

Blir du inte en av de första sjuttio (eller åttio) på listan finns två andra vägar: en är att gå tillbaka vid samlingstiderna och hoppas på att andra missat tiden så att listan blir kortare och de kan fylla på den. Den andra är via fanklubbarna och då gäller det att du har med dig en skiva. Har gruppen/artisten du vill se pre-record får du ofta bara se den, ibland vid väldig väldig tur hela programmet. Uppträder de live den dagen får du hoppas på att vara en av dem som släpps in med fanklubben för att se hela programmet. Hur många det är varierar och ofta vet fanklubben själv inte hur många av dem som kommer att komma in just den dagen.

Hur du hittar fanklubben kan variera. Ibland syns de, ibland får du gå runt några varv och vifta med artistens/gruppens skiva. Vi har kommit in på M!Countdown nästan varje gång vi försökt, två gånger via den officiella listan och en gång med Beasts fanklubb. En fjärde gång kom vi bara in på pre-record med Beast men den gången var det också special stage… Observera att E skymtas i publiken vid 1,23, 2,50 osv (heh).

Hur svårt det är att komma in och hur tidigt du bör åka till M!Countdown varierar. Kolla alltid vilka artister som kommer att vara med, vilka som gör comebacks, goodbye stages osv. Vi har ibland kommit in när vi anlänt strax innan kl 6, ibland har listan varit full redan vid kl 2 på natten. När Kim Hyun Joong gjorde comeback var det KAOS med hundratals japanska och kinesiska damer som hade övernattat för att få se honom och hade skrivit upp sig på både programlistan och Kim Hyun Joong-listan. Några veckor senare räckte det att vara där efter kl 6. Det handlar helt enkelt om tur och/eller tidpunkt.

Fredag: KBS Music Bank Enligt vad vi har hört lottas biljetter ut till dem vars samtal lyckas kopplas fram en vecka innan programmet. Dvs man ska försöka ringa och kopplas fram till KBS direkt efter en livesändning för att komma in på nästa veckas show. Koreanskt personnummer verkar också behövas. Ryktesvägen har vi hört att de numera även kan ha lite platser för fanklubbmedlemmar men där är det svårt för oss utlänningar eller icke-officiella fanklubbmedlemmar eftersom vi ofta hamnar längst bak i kön. Är platserna begränsade till bara några stycken blir vi alltså borträknade. 

Music Banks studio ligger centralt i Seoul, på Yeouido och är enkel att ta sig till. Ta tunnelbanan till National Assembly, linje 9, och gå upp exit 4. Fortsätt en kort bit framåt och ta första vägen till höger och ni kommer i princip se KBS-byggnadens huvudentré. Från tunnelbanan tar det bara någon minut att gå. Gå in genom huvudentérn (vid en parkeringsplats) och ta den första trappan upp till höger. Allt köande sker på en bakgård som du går igenom byggnaden för att komma till.

Vi har bara varit på Music Bank en gång och när vi då kom dit var vissa köer redan bildade (och kan man sin fanklubbs färg är det ganska lätt att se vilken kö man ska leta efter). Vi letade efter Inspirit och de hade, precis som en del andra, klistrat upp en lapp på en pelare. Här kan det vara bra att kunna lite koreanska (eller åtminstone sin grupp/idols namn på hangul). För vår del stod det ”Infinite – vänligen kom till kaféet” på hangul och vi fick leta rätt på listan inne på ett fik i KBS-byggnaden. Kan du inte koreanska alls får du gå runt och vifta lite med skivan och fråga dig fram :). Fans är ofta väldigt hjälpsamma trots språkbarriären. Därefter var det samma procedur som alltid med musikprogram: först skriva upp sig på listan och få mötestid, vid nästa mötestid få nummer på armen och eventuell ny mötestid osv. 

Music Bank har en stor och fin sittstudio som tar in ganska mycket fans. Dessutom spelas programmet in på fredagar vilket gör att många går i skolan eller jobbar. Att komma in på förinspelning brukar därför gå tämligen lättare än helgernas program. Vi hade hört innan att Music Bank är ett av de bättre om du vill se artisten många gånger eftersom de har många flera tagningar än exempelvis Inkigayo och det visade sig stämma. När vi var där fick vi se Infinite göra Paradise/Be mine runt sex gånger.

Lördag: MBC Show! Music Core Vi har varit på Music Core två gånger och båda gångerna har vi haft lätt att komma in på både förinspelning och hela programmet. Kanske har vi haft tur, kanske handlar det om att studion ligger LÅNGT borta. Från centrala Seoul tar det cirka en timme med tunnelbanan. Taxi är inte ett direkt alternativ om man inte vill betala mycket pengar, taxi brukar heller inte behövas, de flesta tar tunnelbanan dit på morgonen (inte kvällen före) vilket betyder att listorna inte fylls på så snabbt. Ta tunnelbanan till Jeongbalsan, linje 3, och titta därefter på kartan i tunnelbanan där MBC Dream Center är utmärkt. 

Väl där sitter lappar upptejpade med telefonnummer till de olika fanklubbarna på träd. Har du tur står någon från fanklubben utanför byggnaden. Har du otur får du ringa numret som står och försöka förklara att du vill skriva upp dig på listan. Att desperat upprepa gruppen/artistens namn över telefon har fungerat för oss. Inne i själva Dream Center står också skyltar med gruppernas namn. Köandet sker nämligen efter en viss tid (som vi inte minns exakt) inomhus men för oss har det alltid varit en eller två check-ins tidigare utanför huset först.

Som alltid med fanklubbsköer gäller nummer på armarna och olika samlingstider. Vi har båda gångerna gått som f(x)s fans, en gång med Danger-skivan och den andra gången med re-packagedversionen Hot summer. Första gången gick vi dock som f(x)-fans först för att se förinspelning och sedan ställde vi oss i programledarkön. Den gången fanns helt enkelt för få platser lediga för att fanklubbar till artister som redan förinspelat skulle få komma in, det var en liten ståstudion, de som fått biljetter till showen via lotteri på MBCs hemsida (för det krävs koreanskt id-nummer) har alltid förtur och den gången hade även Big Bang sin goodbye-stage. Vi hade tur, Onew och Minho jobbade då som programledare och de var en stor orsak till att vi tagit oss till Ilsan. Därför hade vi med oss SHINee-skivor i väskorna också. Vi lyckades komma in bland ”programledare-fansen” och fick då se hela showen också. Vid det andra tillfället sa f(x)s fanklubb åt oss att stanna efter förinspelningen eftersom de trodde att vi hade stor chans att komma in. Studion var då den ordinarie större med sittplatser och personalen fullkomligt pressar in fans, utöver alla vanliga platser får många sitta ihopklämda i trappan också. f(x) har heller ingen officiell fanklubb ännu vilket gör att man som utländskt fan inte hamnar så långt bak i kön.

Ett plus med Music Cores pre-record är att de ofta körs i block, dvs du får se två-tre artister om du har tur. Första gången fick vi exempelvis också se After Schools förinspelning. Ett minus är att du aldrig vet förrän strax innan programmet börjar om du kommer in eller inte. Det är lång väntan, showen börjar vid kl 16 och första tunnelbanan är allt som oftast rekommenderad att ta dit. Vi känner folk som har köat hela dagen utan att få se något alls (om deras idol exempelvis bara uppträtt på livesändningen). På Dream Center är det dock tillåtet att köa inomhus vilket är ett plus.

Söndag: SBS Inkigayo Vi har varit på Inkigayo tre gånger, två gånger endast förinspelning och en gång blev det förinspelning+livesändning. Första gången vi gick försökte vi inte ens med liveprogrammet utan var vid tillfället mer än nöjda med att ha fått sett Changmin&Yunho framföra Before U Go tre gånger (det här var vår första upplevelse av idoler irl och vi hade varit i Sydkorea i typ en vecka). Vad vi hört/läst är att det är samma system som på Music Core, dvs lotterisystem via hemsidan och att koreanskt id krävs men det delas också ut biljetter till dem som står först i fanklubbköer eller programledarköer. Hur många/få varierar, beroende på vilket band det är, hur stor fanklubb osv. Inkigayo har en sittstudio, mindre än Music Cores men aningen större än Music Bank (tror vi, på ett ungefär). Även Inkigayo proppar studion full så sittplats i trappan är fullt möjligt biljett till trots.

Sedan vår första gång på Inkigayo har vi gått och tittat på U-Kiss Neverland (och fick Kara på köpet) och när Infinite framförde Paradise. När vi var där för att se Infintite, var vi liksom vid Changmin och Yunho, överlyckliga över att komma in på pre-record i en överfull studio. Med Kiss me, U-Kiss fanklubb, kom vi också in på livesändingen. Då, liksom när vi gick med f(x)s fanklubb på Music Core, sa fanklubben åt oss efter pre-record att vi kanske skulle komma in och se hela showen. De berättade också det lite märkliga att U-Kiss inte skulle vara med på livesändningen eftersom de hade andra aktiviteter men satte ändå upp en ny mötestid när fans som ändå ville testa att komma in skulle vara tillbaka. Cirka en timme innan programmets sändningstid stod vi i kö igen och blev tilldelade en varsin biljett. Biljetterna har olika färg från vecka till vecka och man får inte behålla den utan lämnar den i dörren. Allt för att inga ska kunna snika sig in andra veckor också. 

För att ta sig till Inkigayo-studion tar du tunnelbanan till Gayang, linje 9, och går upp exit 10. Gå sedan längst den stora vägen rakt fram så kommer du snart att se massa fans på trottaren utanför en stor grå byggnad. Ibland finns skyltar till de olika fanklubbarna och ibland får du gå runt och leta. Därefter sker samma procedur med listor och liknade som vid alla andra program.

4) Vi har gått på musikprogram för att se ganska många olika artister och därmed gått med olika fanklubbar. Det är vanligt att särskilt internationella fans gör det. Man kanske, liksom oss, lyssnar på många olika artister och är i Seoul under en begränsad tid och vill hinna se så mycket k-pop som möjligt. Det är egentligen igenting konstigt med det. Men vi vill ändå göra er medvetna om en sak som man kan drabbas av eftersom det är något det pratas om inom fandomen. Det finns ett uttryck som heter ”line-jumper.” Att vara en line-jumper betyder att man hoppar mellan olika fandom och byter kö beroende på vilken fanklubb man tror att man kommer in med. En line-jumper har en väska full med skivor med sig till ett musikprogram och skriver upp sig på listor för flera artister. Den anses av vissa vara en otrogen och egocentrisk person och inte ett äkta fan. Ett äkta fan är i deras ögon en person som stöjer en favoritartist och ingen annan. Vi har hört talas om internationella fans som har anklagats för att utnytta små fandom för att komma in på hela musikprogram och se andra artister. De har då blivit utskällda av fanklubbarna de gått med.

Vi har dock aldrig blivit otrevligt bemötta trots att vi vid ett tillfälle t.ex. gått in med först f(x) och sedan med Shawols. I princip alla fanklubbar vi har gått med har varit väldigt välkomnande, men ska tilläggas särskilt glada har folk varit när de märkt att vi har kommit tillbaka och gått för att se samma artist flera gånger. Det är ju också så att om man inte ser asiatisk ut sticker man ut lite vilket gör att det blir extra synlig om man till exempel byter kö. Innan vi började gå på musikprogram hade vi också hört talas som att en del fankubbar ställde frågor till dem som ville se en viss artist om artisten för att bevisa att de var riktiga fans. Någon sådan utfrågning har vi dock aldrig varit med om. Väldigt vanligt är dock att fans nyfiket och trevligt undrar vem ens favorit är i en grupp som man köar för. (I vissa fall även vilka andra artister man gillar.) 

Hm, det var ungefär det. I allmänhet kan vi ju också säga så här: det är fruktansvärt tidsödande att försöka komma in på musikprogram men för oss har det alltid varit värt det. Man kommer idolerna väldigt väldigt nära på programmen eftersom studiorna är relativt små. Är det något vi inte förstått har det också alltid funnits snälla koreanska och internationella fans som gjort sitt bästa för att hjälpa oss. /e och j (Om någon erfaren musikprogrambesökare ser att vi missat något i det här milslånga inlägget får ni gärna uppmärksamma oss på det.)


Annons
Detta inlägg publicerades i Allmänt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Gå på Music Shows i Sydkorea

  1. Shikshin skriver:

    Wow, grymt! Fick ni chansen att se ett SNSD-framträdande?

    • dancingonourown skriver:

      Nej, bara på Hallyu Dream Concert än så länge, inte på musikprogram. Vad vi hört ryktesvägen och sett på plats är SNSD ett av de band som skapar hyseriskt långa köer, att köa för dem skulle antagligen inneburit en natt utomhus och det är få band vi sover utomhus för (läs: SHINee/JYJ/DBSK). Men vi ångrar lite i efterhand att vi ändå inte försökte att gå dit någon morgon för det skulle också om vi hade tur kunnat gått vägen. Man vet liksom aldrig riktigt säkert när köandet slutar i besvikelse och lycka. /j

  2. Josefine skriver:

    när jag läste ert inlägg insåg jag att det finns hopp för mig att se alla mina favorit artister. wieee
    hur länge stannade in i korea?

Kommentarer är stängda.