Den här bilden ligger just nu på Allkpop under rubriken: Rain salutes his crying fans, “I’ll do my best to come back in one piece”. Bilden är tagen från TV-sändningen av när Rain säger farväl till sina fans utanför basen där han ska göra sin tjänstgöring. Ceremonin var en möjlighet för hans fans att se stjärnan en sista gång irl innan han börjar sina två år i militären. Hans utstrålning på bilden är långt ifrån den han hade när vi såg honom för första och sista gången innan militären irl. 

Det första vi såg av honom var delar av ett genrep som skedde några timmar innan konserten i söndags. Då gick han runt i gubbkeps på en utomhusscen på Yeongdong Grand Boulevard i Gangnam (ett dyrt och pampigt affärsdistrikt här i Seoul) och gav med en lugn röst bestämt instruktioner till alla medverkande. Det sista vi såg av honom var när han några timmar senare tokhoppade runt på samma scen i hiphopkeps och träningskläder vrålade JUMP JUMP till tonerna av Kriss Kross one hit wonder Jump från 1992. Ni vet, de två barnen Daddy Mac och Mac Daddy som hade byxorna bakochfram. Extremt märkligt nostalgiskt och grabbigt inslag som i våra ögon inte passade ihop alls med resten av konserten men jepp, så avslutades Rains sista konsert innan military enlistment. Okej, nu låter vi kanske något förlöjligande. Så illa var inte resten av konserten. Tvärtom nästan men aningen märkligt samtidigt.

Innan den ödesdigra dagen som skulle drabba Rain och hans fans kom, ni vet den som drabbar fans och idoler lite då och då, kraven på koreanska män om militärtjänstgöring innan en viss ålder uppnåtts, hade Rain turnerat med sin ”last tour” i Sydkorea. Den absolut sista konserten valde Rain att ha gratis och utomhus som en avslutning på Gangnam Hallyu Festival. En brokig skara människor hade samlats – det var hardcorefans, tonåringar, barnfamiljer, ajummas och ajussis. Hardcorefansen stod närmast scenen medan vi återslöt oss till dem som radat upp sig efter trottoarerna. Vi hade tur som hamnade precis vid en avskiljning mellan gräsmatta och trottoar som var upphöjd vilket gjorde att vi såg väldigt bra och nära.

Fram till Kriss Kross var konserten precis vad vi hade förväntat oss. Rain dansade i uppknäppt vit skjorta medan konstregn föll över honom som fick skjortan att smita åt runt hans muskler. På en stor projektion visade han valda delar av när han bytte om mellan två nummer. Alla som hade samlats fick se hans nakna bringa men inte hans kalsonger. Rain drog sina hits och körde stenhårt på sitt trademark: sexy hip thrusts. Som oinvigd kan det ha sett ut som VM i åmningar och juck, för de invidga var det precis vad som önskades. Så fort publiken började lugna ner sig med jubel kunde Rain bara göra en snabb och hård juck och så var hela publiken med honom med gallskrik igen.

På många sätt kan det kanske i sammanhanget ses som oanständigt, ett farväl som var en märklig blandning av rörelser drypande av sex, klichéakter, skönsång, regelrätt trams och allvar när Rain pratade om framtidens ovisshet samtidigt som bilder från hans barndom och hela karriären rullade i bakgrunden. På samma gång är det kanske fullständigt nödvändigt: allt det här är Rain och anledningen till varför vissa människor älskar och andra hatar honom. Det är blandning av allt det här som har gjort Rain till den (internationella) megastjärna han är, den vars avskedshonnör fick en stor bild i dagens svenska Metro (mer cred).

Rains dansande i regn till ”are you gonna be a bad boy” är kanske vad han bör ta farväl med oavsett varför han tar farväl, när han är färdig med sin tjänstgöring har åren hunnit gå och mycket har troligtvis förändrats. Att ställa till spektakel med trams, sång, sex och vatten som faller över honom var antagligen det i sammanhanget mest anständigt tänkbara även om blandningen också lämnar en konstig eftersmak av förvirring hos oss. Rain ska in i militären. Det firas/sörjs med ett spektakel fyllt av Rains typiska extremt maskulina men samtidigt väldigt feminina sexualitetsutspel inför en publik i åldrar mellan tre och åttio. I Sydkorea.

Ja, vi har lite svårt att finna ord. Vi har diskuterat fram och tillbaka vad Rains sexualitetsutspel egentligen betyder men har inte kommit fram till något smart. Vi har också pratat om varför ingen av oss två upplever Rain som det minsta sexig trots att hela hans scenshow vid första anblicken anspelar på sex. Det kan helt enkelt handa om smakpreferenser men på något sätt får vi också känslan av att juckandet inte direkt handlar om sex, utan mer bara är en rörelse, eller kanske inte. Vi vet inte. Det enda vi säkert vet är att Rain sjunger bra live, har väldigt många underbara hits, är väldigt intressant som fenomen och att vi hade kunnat levt utan skuttkalaset till Jump Jump.

Här får ni fancams av våra två favoritlåtar:

/e och j