Började skaka av lycka och hela livet skimrade vackert. Försökte desperat ringa Elin för att dela glädjen. Hon var upptagen och svarade inte. Nu vet jag inte vad jag ska göra av alla mina känslor. Orsaken? Changmin visar att han inte är homofob i en intervju.

Har spenderat kvällen med känslomässiga intervjuer där JYJ och Changmin/Yunho på var sitt håll pratat om att växa och inte ge upp. JYJ pratar om SM och om att känna sig ofria. Innan stämningen hade de förstått att de troligtvis gav upp hela sina karriärer. De var beredda på att aldrig mer kunna stå på en stor scen men kände sig ändå tvungna att lämna. Jaejoong förklarar sitt känslomässiga twittrande. Han säger att han har svårt att hitta balansen mellan vem som är viktigast han själv eller fansen och att han efter att de lämnat SM känt sig väldigt förvirrad men att han vet att det kommer bli bättre. (Medan jag läser intervjuerna fylletwittrar han igen och jag sitter med en orosklump i halsen. Oh. Blä. Suck.) Changmin/Yunho pratar också om hur svårt allt varit och att de tagit sig genom det med hjälp av sina respektive tv-draman och skådespelarutmaningen. Hela deras intervju är ångest, oro och växa upp. De säger att de varit nervösa att inte räcka till som en duo. Men innan sitt första uppträdande på SMTown tittade de varandra i ögon och sa att de skulle klara det. Nu känner de sig mogna och redo att visa att de fungerar som en tvåmannagrupp. I den här fruktansvärda känslomässiga röran av ett splittrat pojkband är en så liten detalj som Changmins favoritfilm det som ger mig ett lyckorus.

”What is the movie left the greatest impression in your mind? Brokeback Mountain. It is a great love story, and the expressions of the main characters were intriguing. It is a excellent show that can shake and alter a person’s emotions.”

JA. Brokeback Mountain är ett mästervärk men det viktigaste är att Changmins med sitt svar dödar en av mina och Elins värsta teorier om både SHINees och DBSKs skakiga väg. En mörk bitter vinternatt (i helgen) såg vi plötsligt tusen tecken som pekade på att någon eller några i de båda grupperna blir kär i killar och att Minho och Changmin (som är nära vänner) hade väldigt svårt att hantera det. Vi ville inte tro det men plötsligt fick händelser förklaringar som stämde lite för väl. Det var nästan så att jag hann bli ledsen, besviken och upprörd över något vi bara hittat på. Åh Minho och Changmin hur kunde vi? Klart ni inte är homofober. Förlåt. Vi är konstiga fans som läst för mycket om genus och Sydkorea för att lita på våra egna idoler. Jag vill liksom lite för gärna att Changmin ska säga som i de finaste fanfictiontexterna. Och då är det lätt att överdriva åt andra hållet för att inte bli besviken.

/j