Landssorg och paranoia

Allmän ilska, sorg och paranoia. Även om jag någonstans hela tiden visste utgången av valet är det ju inte okej någonstans. Känns som om jag fortfarande återhämtar mig och därför blivit alldeles för känslomässig över det mesta.

När ett samhälle går åt fel håll, när ilskan så smått börjar övergå till vanmakt, vänder jag mig till den värld som jag ibland (om jag släpper på spärrarna) kan skapa själv. Mycket med k-pop handlar om en drömvärld med perfekta idoler. Vackra übermänniskor som kan allt. En värld där man kan välja bitar själv och ibland effektivt stänga ute orosmoment som överarbetade småpojkar och extrema patriarkala strukturer. Jag läser så mycket fanfic om utopiska samhällen där homosexualitet många gånger är lika mycket norm som heterosexualitet att jag börjar tro att det är på riktigt. Jag plöjer så mycket kärleksfulla skildringar att jag stundtals på allvar tror att många av idolerna är ihop och att det vore sinnessjukt att tro något annat.

Jag behövde ta till den världen nu för att kunna hantera allt som händer i det svenska samhället (utan att för den delen släppa det helt, det går inte, det är för allvarligt, vi har ett rasistiskt parti i riksdagen och de fick löjligt höga procent). Tyvärr ger k-popvärlden inte mycket tröst. Splittrade band och brutna vänskapsband är alldeles för mycket på tapeten.

Även om det kan ses som ett världsligt problem i Sverige såhär i efterdyningarna av ett katastrofval är var det ikväll viktigt för mig att ta till för att kunna andas lite. Något att att vända sig emot för att må bättre. Därför undrar jag varför SHINees Key säger såhär. Han ska ju älska de andra medlemmarna som sina bröder och bästisar. Han är ju ihop med minst en av de andra. Bara en arbetsrelation? Vad är det? Felöversättning. Det måste det vara. Felsyftningar. De är för nära varandra, därför kan han inte ens sätta ett namn på deras relation. Så måste det vara. Paranoian om fler pojkband som bråkar blir extra starkt eftersom allt annat är fel i världen. Så är det. Buhu.

Because you’re at this teenage age, I’m sure that there has been some instances where SHINee has fought and been jealous. Over time because of jealousy, you do come to hate that person. There are situations that I don’t like. A tame example would be if someone has prettier clothes? But I can’t hate the member because of that. It’s only, a “Oh, I want to wear pretty clothes too” kind of level.

Isn’t it like a brotherly feeling now? They are not family and they are not my closest friends. There’s no way I could explain them. “Member” is the best word for them.

That’s why I am getting this cool and distanced feeling. If we become too close like family, I feel like there will be a problem. You will begin to think about your relationship instead of the person. We only meet for work so the we have only a work relationship is the best description. I’m not being cool and distant.

(cred. forevershiningshinee.wordpress.com)

/e

Det här inlägget postades i Oro och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.